Att streama livet när det pågår…
… en fortgående ”Poetry Report” av Kerstin Bragby

Nr1. 23 oktober 2016 – Den lokala tomheten – och en tom lokal

 

Vad är det som händer – när vad som helst kan hända… och det finns ett rum, där det kan ”äga” rum…

I det ödsliga betongskalet

där kala vita väggar och några pelare håller ett utrymme öppet

viner små vindar som viskar om olika årstider, avslut, drömmar och förhoppningar

Parkförvaltningen har lämnat kvar mängder av stora fyllda blomlådor för övervintring…

Jag ser hur de en dag rör sig i samlad tropp…

Liksom den tyska konstnären Josef Beuys’ berömda installation av kälkar, fyllda med överlevnadsattiraljer av filtar, fett, ficklampor och röda kors…

Likt ett hundspann av mänsklig beredskap… som en samhällsakut utryckning… sorlar blomlådorna fram längs en gemensam stig… Lådorna fyllda av mylla och jordmån… formas sig till ett fält…

… det skapas ett rum med hjärta, vision och insiktsdjup… för ovanpå den svarta jordens hemligheter byggs och installeras en scen där människans toner av heliga vardaghandlingar ska klinga… och basfiolen står och ruvar

Josef Beuys var noga med att han ville att man skulle kunna stiga in i hans installationer… som om konsten kunde vara ett metafysiskt batteri till själva livet

… kan det här bli ett livskonstnärligt rum med ett medvetet mod att tåla det som inte går att veta, och som plötsligt skriver in handlingens tecken som ett kalligrafiskt nu, i händelsernas flöde?

”… det har gått så fort… vi har inte ens ett kontrakt ännu, och jag vet inte hur vi ska betala hyran… men folk knackar på… han där, bär på trävirke till ramar, hans fru har utmanat honom till att blir konstnär… och han ska ge sig på väggarna… nu!”

… kanske kan det uppstå ett rum av mellanmänsklig närkontakt, händer och nyfiken handlingsberedskap? … ”Innan vi ens har öppnat, dök det upp akuta samhällsbehov som behövde en lösning… Isra driver ett insamlingsprojekt till flyktingsituationen i Syrien på plats … jag vet inte hur många läkare det har varit här idag som varit med och burit in förnödenheter…”

  

I öppningen mellan akut kris och långsiktig visshet, mellan det formade och det ofärdiga, det stora och det lilla, det etablerade och det hemlösa…

Finns ett mellanrum…

… en avgrund, ett fri-rum, en vattenyta att våga sätta ner sin drömmande fot mot…

En spänning mellan yta och djup, dåtid och framtid, omöjligt och möjligt…

Det är en ovanlig spänning att sätta sin tilltro till… tron på det mirakel i vilket konsten uppstår… konsten att leva upp, uppleva och iscensätta medmänsklig samverkan…

Det kan vara så… att det i ett hörn av Markusplatsen… i Sickla, uppstår ur en skärva… ett temporärt evangelium…

Det är en gammal sed att alltid hålla en tom plats vid sitt bord öppet, för den oväntade gästen… i dessa nya tider, i detta samhällsinnovativa gästgiveri… gäller det att sänka de ogästvänliga trösklarna, att komma från en plats och känsla av genuin inbjudan, som kan tillåta att en osedvanlig blandning av aktörer entrar scenen… att de närvarar från en plats, djupare in… som lutar sig in i den andre och in i mötesplatsen… tillitsfullt

… just nu samlas kring det runda bordet …Tillitsverket, Sign Trace och Internet of things, Entreprenöriellt lärande, barn som ska måla sina berättelser på väggarna, Domstolens prototyp av sin nya entré och en coaching cirkel, …in genom den nyinstallerade branddörren kikar Tekniska muséet, Interactive institute, Stockholms Universitet… en improvisatör, och en poet smyger in och skaffar sig varsin favoritfåtölj… det vaknar kreativa mornarna och samlar sig kvällar… som den här… som festar med filosofiska, konstnärliga och samhällsgrävande attacker …. En karneval av utforskande, lärande, skapande… ögonblick

 

Each moment of drama

Contains both the kitchen table

And the edge of the universe

Edward Bond

 

Varje dramatiskt ögonblick , innehåller både köksbordet, och universums yttersta gräns…

Många har bidragit med bord… I detta rum finns nu exakt och ungefär 42 bord… För alla som läst Liftarens guide till galaxen… så kan detta förstås som ett exakt svar på livets djupaste mysterium… för alla oss andra dödliga och oinitierade… så kvarstår själva föreställningsförmågans obegränsade kapital… och en inbjudan att slå sig ner, att börja slå ut … i oväntade möten, händelser och tillblivelser…

Väl… komna…!